Pyhäjoki

Bullerkonsekvenser av byggnadsfasen

Riktvärdet för dagtid överskrids vid cirka 15 av de nuvarande semesterfastigheterna i kraftverkets omgivning samt vid 10 semesterfastigheter i närheten av vägen.

Områdesekonomiska och sociala konsekvenser av byggandet

Kommunalskatteinkomster på 2,8–4,5 miljoner euro om året i de ekonomiska regionerna under byggnadsfasen, fastighetsskatteinkomster för placeringskommunen i enlighet med graden av färdigställande. Sysselsättningseffekten i den ekonomiska regionen är 500–800 årsverken per år. I och med projektet vitaliseras näringslivet i den ekonomiska regionen, och efterfrågan på privata och offentliga tjänster växer.

Konsekvenser av transporterna och pendeltrafiken
under byggandet

De utsläpp som trafiken under byggtiden ger upphov till ökar i alla alternativ. Trafikmängderna är högst under det fjärde eller femte byggåret. Under de övriga byggnadsåren är trafikvolymerna och trafikutsläppen klart mindre. Man bedömer att trafikutsläppen under byggnadstiden inte kommer att ha några betydande effekter på luftkvaliteten inom närområdena för etableringsalternativen.

Konsekvenser av byggandet av kylvattenkonstruktionerna

Effekterna beror närmast på vilken intagskonstruktion som väljs. Den tunnel som krävs för ett bottenintag sprängs under havsbottnen. Strandintaget byggs på stranden av fastlandet eller ön. Vid byggandet av ett strandintag och en utloppskonstruktion utförs grävarbeten och/eller sprängningar på stranden och bottnen muddras vid behov. Muddringsarbetena ger upphov till en tillfällig och lokal grumling av vattnet.

Konsekvenser av byggandet av vägförbindelserna

På anläggningsområdet byggs en ny, knappt 5 kilometer lång väg.

Inga betydande förändringar av markanvändningen i området.

I närheten av väglinjedragningen finns ingen bosättning, varför vägbygget inte medför störningar för människorna.

Konsekvenser av uppförande av kraftledningarna

En ungefär 20 kilometer lång, ny kraftledningslinje byggs från anläggningen till riksnätet.

Begränsningar av markanvändningen på ledningsgatan.
Inga naturskyddsområden finns på kraftledningsgatan eller i dess näromgivning.

Byggandet medför olägenheter för fågelbeståndet under häcknings- och flyttiderna, framför allt vid Hietakarinlahti.

Konsekvenser för havsvattentemperaturen och isläget

Storleken av det havsområde som värms upp beror på kärnkraftverkets storlek och i viss mån på vilket intagsalternativ som väljs.

Med bottenintagsalternativet blir det område som värms upp mindre än med strandintaget.

Kylvattnen försvagar isen utanför Hanhikivi udde.

Konsekvenser för vattenkvaliteten och -ekologin

Produktionen av vattenvegetation och växtplankton ökar inom verkningsområdet för kylvattnet.

På grund av havsområdets öppenhet och näringsfattighet blir effekterna små.

Man bedömer att utsläppet av kylvatten inte kommer att leda till att hypolimnion blir syrefritt eller att blåalgsblomningarna ökar nämnvärt.

Projektet har inga effekter på vattenkvaliteten.

Konsekvenser för fiskbeståndet och fiskerinäringen

För fisket kan olägenheter uppstå i form av att fångstredskapen blir slemmiga och på sommaren att fångsten av sik försvåras i synnerhet inom fångstområdet norr om Hanhikivi.

På vintern försvåras isfisket av det isfria området, men å andra sidan förlängs säsongen med fiske på öppet vatten, och sik och öring lockas till området.

Konsekvenser för floran, faunan och skyddsobjekten

Byggtiden stör djurlivet, och en del av livsmiljön förändras permanent.

Området vid spetsen av Hanhikivi udde förändras, och områdets natur splittras så att områdets betydelse som modell för landhöjningskustens obrutna successionsutveckling försvagas betydligt.

Fågelbeståndet inom Hanhikiviområdet omfattar många olika arter. Anläggningsenheten på det planerade anläggningsområdet uppförs på ett sådant ställe där fågelbeståndet huvudsakligen omfattar vanliga skogsarter.

Hanhikivi udde ligger på flyttfåglarnas rutt och fungerar som viloområde för många arter. Kraftledningarna innebär en ökad kollisionsrisk för flyttfåglarna.

På Hanhikivi udde finns några förekomster av hotade växtarter och arter som i övrigt bör beaktas. Om man inte bygger på arternas växtplatser, minskar inte artförekomsten i området.

Värmebelastningen av kylvattnet kan ha en indirekt skadlig inverkan på strandängarna i området kring Takaranta och därigenom bland annat på strandvivan, om ängarna börjar växa igen i snabbare takt.

Naturskyddsområdet Ankkurinnokka och flera avgränsningar för naturtyper i enlighet med naturskyddslagen ligger inom projektområdet. Igenväxten av de skyddade strandängarna kan förstärkas.

Det närmaste Natura-området finns på cirka 2 kilometers avstånd söder om området. Projektet bedöms inte få några betydande försämrande konsekvenser för Natura 2000-områdets skyddsgrunder, varför det inte anses vara nödvändigt med en Naturabedömning.

Konsekvenser av
radioaktiva utsläppen

Fennovoimas kärnkraftverk planeras så, att de radioaktiva utsläppen underskrider de gränsvärden som fastställts för dessa. De radioaktiva utsläppen från anläggningen är så små att de inte har några skadliga effekter på miljön eller människorna.

Konsekvenser för jordmånen, berggrunden och grundvattnet

De största effekterna uppstår under byggnadsfasen för kärnkraftverket. Under byggtiden bildas stora mängder gräv-, spräng- och muddermassor. Det dräneringsvatten och regnvatten som avleds från byggplatsen innehåller mer fasta substanser och eventuella olje- och kväveföreningar än sådant vatten som normalt avleds från asfalterade gårdsområden. Projektet har inga skadliga effekter på användningsdugligt grundvatten.

Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten

Den totala trafikvolymen på riksvägen i närheten av korsningen till vägen som leder till kärnkraftverket ökar med cirka 7–10 procent och volymerna av den tunga trafiken med cirka 2–4 procent.

Den nya vägen som byggs från riksvägen till kärnkraftverket skall planeras så att den lämpar sig för trafiken som kärnkraftverket kräver. Korsningsområdet från riksvägen skall göras säkert och smidigt bland annat med hjälp av körfält och hastighetsbegränsningar.

Trafiken till och från kärnkraftverket har enbart en liten effekt på trafikmängderna på huvudlederna. De vägförbättrings-projekt som planerats för lederna till de alternativa etableringsplatserna ökar trafiksäkerheten, och man bedömer att kärnkraftverkets trafik inte kommer att försämra smidigheten eller säkerheten i trafiken.

Konsekvenser av bullret

Ingen verksamhet som ger upphov till särskilt buller i omgivningen.

Placeringen nära havet är rätt gynnsam med tanke på bullerspridningen.

Gränsvärdet för nattetid överskrids vid cirka 15–20 av de nuvarande semesterfastigheterna i kraftverkets omgivning.
Semesterfastigheterna på den sydvästra stranden kommer att försvinna i och med genomförandet av projektet.

Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön

Kraftverket förändrar landskapet i betydande utsträckning.
Kraftverket är beläget på en synlig plats, på spetsen av en udde som skjuter ut i det öppna havet. På strandområdena finns ingen industri och inga andra tunga konstruktioner.

Den fornlämning av riksomfattande värde som finns på Hanhikivi udde får en förändrad position i landskapet. Karaktären hos närmiljön förändas också betydligt. Takarantas havsstrandäng, som är av landskapsmässigt värde, får en förändrad position i landskapet.

Kraftledningen förändrar landskapet, men effekterna är huvudsakligen lokala (kraftledningsområdet).

Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden, trivsel och hälsa

Kraftverkets normala drift ger inte upphov till observerbara stråleffekter på hälsan, levnadsförhållandena eller rekreationen bland människorna i näromgivningen. Det är förbjudet att röra sig och utöva rekreationsverksamhet inom kärnkraftverkets anläggningsområde. Det område med öppet vatten och försvagad is som det varma kylvattnet ger upphov till begränsar aktiviteterna på isen, t.ex. fiske och friluftsliv, på vintern. Å andra sidan förlängs fiskesäsongen på öppet vatten.

Invånarna och aktörerna i omnejderna kring placeringsorterna har mycket varierande åsikter om kärnkraftverksprojektet, och både sådana grupperingar som motsätter sig projektet och sådana som understöder det har uppstått i områdena. Riskuppfattningarna och rädslorna som anknyter till ett kärnkraftverk samt övertygelsen om kärnkraftens etiska tvivelaktighet är ofta orsaker till motståndet. Anhängarna betonar projektets positiva ekonomiska effekter och miljövänlighet.

Konsekvenser för
områdesekonomin
 

Under driftfasen uppgår fastighetsskatteintäkterna till etableringsorten till 3,8–5,0 miljoner euro per år och kommunskatteintäkterna till den ekonomiska regionen till 1,9–2,4 miljoner euro per år. Inom den ekonomiska regionen är sysselsättningseffekten 340–425 årsverken per år. Skatteintäkterna ökar till följd av nya invånare, livligare näringsverksamhet och ökat byggande. Befolknings-underlaget och bostadsbeståndet växer. Efterfrågan på privata och offentliga tjänster ökar. Det finns inga förutsägbara, väsentliga skillnader mellan respektive ort.

Konsekvenser för markanvändningen och samhälls-
strukturen

Fritidsbosättningen på den västra stranden och en del av fritidsbosättningen på den sydvästra stranden försvinner, och den sydvästra stranden kan inte längre användas för rekreation.

Den nya vägförbindelsen ger inte upphov till några väsentliga förändringar i markanvändningen.

Det är fortfarande möjligt att nå Hanhikivi.

Betydelsen av Brahestadregionen som en stark industriort förstärks – kan förbättra förutsättningarna för utveckling av markanvändningen.

Den kraftlinje som går till anläggningen begränsar markanvändningen på ett område som är cirka 80–120 meter brett, beroende på vilken typ av stolpar man använder.
Byggandet av anläggningen begränsar markanvändningen inom anläggningens skyddszon. I och med byggandet av arbetsplats- och bostadsområden samt service kan nya markanvändningsmöjligheter yppa sig i tätorterna och byarna samt invid vägförbindelserna.

Konsekvenser av slutplaceringen av kraftverksavfallet

I anknytning till kärnkraftverket byggs tillräckliga utrymmen för hantering och slutförvaring av kraftverksavfallet. Med stöd av omsorgsfull planering och realisering ger hanteringen och slutförvaringen av kraftverksavfallet inte upphov till några betydande miljökonsekvenser. För utrymmena planeras sådana system att avfallshanteringen och förflyttningen är säker samt att mängden av och kvaliteten på de radioaktiva ämnena kan övervakas. När slutförvaringsutrymmena inte längre används, avstängs förbindelserna till dessa och därefter behövs ingen övervakning. De radioaktiva ämnena i avfallet blir med tiden ofarliga för miljön.

Konsekvenser av anskaffningskedjan av kärnbränsle

Effekterna av anskaffningskedjan för kärnbränsle riktar sig inte mot det område som utgör Finland, eftersom Fennovoima skaffar sitt uran på världsmarknaden. Dessa effekter bedöms och regleras i vart och ett land enligt den egna lagstiftningen.

Miljökonsekvenserna av urangruvdriften hänför sig till uranmalmens strålning, stråleffekterna av den radongas som frigörs ur malmen, gruvavfallet, dammbildningen och avloppsvattnen. De miljökonsekvenser som konversions- och anrikningsfasen samt fasen med produktion av bränsleknippen eventuellt ger upphov till, anknyter till hanteringen av farliga kemikalier samt i mindre utsträckning till hanteringen av radioaktiva ämnen. Miljökonsekvenserna under de olika skedena i produktionskedjan, ända från gruvorna, kontrolleras med stöd av förpliktelserna i lagstiftningen och dessutom i allt större utsträckning även av internationella standarder och auditeringar som utförts av externa parter.

De mellanprodukter som transporteras under kärnbränslets produktionskedja är som mest svagt radioaktiva. Transporterna av radioaktiva material sker inom ramen för nationella och internationella bestämmelser om transporter och lagring av radioaktiva material. Också kemikalie-säkerheten ombesörjs med erforderliga åtgärder.

Konsekvenser av omhändertagandet av använt kärnbränsle

Med stöd av omsorgsfull planering och realisering ger hanteringen och mellanlagringen av det använda kärnbränslet inte upphov till några betydande miljökonsekvenser. För utrymmena planeras sådana system att bränslehanteringen och -förflyttningen är säker samt att mängden av och kvaliteten på de radioaktiva ämnena kan övervakas. Under tiden för mellanlagringen, som varar i tiotals år, följer man med det använda bränslets tillstånd regelbundet.

Konsekvenser av slutförvaringen av använt kärnbränsle

Det använda kärnbränslet slutförvaras inte på den ort där anläggningen finns, utan den transporteras till havs eller till lands till slutförvaringsanläggningen i Finland. Miljökonsekvenserna av slutförvaringen behandlas i ett eget separat MKB-förfarande.

Sammantagna konsekvenser

Laivakangas gruvprojekt
Inga sammantagna effekter.

De största miljökonsekvenserna av nedläggningen av kärnkraftverket uppstår under avvecklingen av det övervakade området vid hanteringen och förflyttningen av det radioaktiva avvecklingsavfallet. Det mest radioaktiva avfallet behandlas och slutförvaras på samma sätt som kraftverksavfall. Av de kontaminerade anläggningsdelar och redskap som ska demonteras renas så många som möjligt till en sådan nivå, att de kan frigöras från strålningsskyddsmyndighetens övervakning och antingen återvinnas eller föras till en allmän avstjälpningsplats. Anläggningssystemen försluts på så sätt, att de radioaktiva ämnena inte kan spridas i miljön. Största delen av det avfall som uppstår vid avvecklingen av kärnkraftverket är ändå inte radioaktivt och kan behandlas som normalt avfall. De miljökonsekvenser som demonteringen, hanteringen och transporterna av anläggningens icke-radioaktiva konstruktioner och system ger upphov till i närheten av anläggningsområdet och vägarna är dammbildning, buller och vibrationer. På de vägavsnitt som leder till anläggningen och där det inte finns så mycket annan trafik, har dessutom utsläppen av den ökade trafiken effekter på luftkvaliteten.

Nedläggningen kan göras på ett sådant sätt att kraftverksområdet frigörs för annat bruk. Det är också möjligt att lämna kvar en del av byggnaderna på området och dra nytta av dem för andra syften eller fortsätta med energiproduktion eller annan industriell verksamhet på området.

Sannolikheten för en allvarlig kärnolycka är extremt liten. Effekterna av de radioaktiva utsläppen i miljön som förorsakats av en sådan olycka beror i hög grad på väderlekssituationen. Årstiden påverkar också föroreningen av näringsprodukterna. Användningen av jordbruksprodukter behöver sannolikt inte begränsas under lång tid till följd av en allvarlig olycka (INES 6). Kortvariga begränsningar för användningen av jordbruksprodukter kan gälla för områden som ligger på högst 1 000 kilometers avstånd från anläggningen, om inga skyddsåtgärder vidtas i fråga om husdjur och näringsproduktion. Under ogynnsamma väderleksförhållanden kan man dessutom bli tvungen att införa olika användningsbegränsningar för naturprodukter i områden som ligger under det största nedfallet. Man kan t.ex. bli tvungen att begränsa användningen av vissa svampar som näring under lång tid i områden som ligger inom ett avstånd på högst 200–300 kilometer.

Om en allvarlig olycka hotar, vidtas en skyddsåtgärd som innebär en evakuering av befolkningen inom skyddszonen som sträcker sig till cirka 5 kilometers avstånd från anläggningen. Under ogynnsamma väderleksförhållanden kan det bli nödvändigt att ta skydd inomhus inom ett avstånd på högst 10 kilometer. Det kan också bli nödvändigt att inta jodtabletter enligt myndigheternas anvisningar. En allvarlig olycka har inga omedelbara hälsoeffekter.

Om en effektmässigt mindre olycka i INES-klassen 4 inträffar, behöver inga befolkningsskyddsåtgärder vidtas i kärnkraftverkets omgivning.

Olyckor vid lagringen eller hanteringen av kemikalier är osannolika och får små följder.